Hejdå 2013!

Något tidigt att önska er alla detta kanske, men dagarna ägnas åt allt annat än sömnad. Lite skönt faktiskt.

Hästpyjamas

Snultran är tokig i hästar. Och som sykunnig mamma har jag inte kunnat låta bli att snegla på hästtyget från Liandlo. Vad gör man inte för sina barn... Tyget faller mig inte riktigt i smaken och jag vet faktiskt inte varför. Efter många funderingar så köpte jag det i alla fall. På rea. Och tur var väl det för nja, jag är inte alls speciellt nöjd. Färgen är lila, men både mörkare och dassigare än vad man kan tro när man tittar på bilderna på hemsidan (eller min bild nedan). Dessutom en väldigt svår färg att matcha med en snygg färg på muddarna.

Tyget duger dock mer än väl till pyjamas, som vi har ett stort behov av här hemma. Och efter att jag visat snultran tyget och berättat att jag tänkte sy en pyjamas så har hon tjatat på mig om den där hästpyjamasen dagligdags. Och om ni nu trodde att vi ska vänta ända till julafton så tror ni fel, här hemma är vi väldigt dåliga på att vänta när vi vet att något fint/roligt väntar, så ikväll får hon äntligen ta den på!

Sån är jag!

Det här tyget har funnits i butik ganska länge och jag har inte fallit för det förrän nu. Nu är det helt klart ett av favorittygerna i skåpet. Och det är så jag funkar. Först gillar jag inte för att efter ett tag vara helt såld. Oftast lagom till dess att tyget är på väg att ta slut. Om det inte redan tagit slut. Men nu har jag köpt två meter och hoppas att det räcker för att hålla mig nöjd.

Först ut i detta tyg blev en liten body i stl 56. Piggt och fräscht med vita kantband. Och jag gillar kuvertöppning - lätt att dra över huvudet och himla praktiskt om man har barn ihop med någon som aldrig kommer ihåg/tycker det är onödigt (?) att knäppa knappar...

Även denna är till salu om någon är intresserad, 200 pix plus porto.

Lapp på lapp...

Jag har för tillfället fastnat i lappträsket. Jag vet inte riktigt vad det ska bli, men det är rätt skönt att bara pilla med olika kombinationer av tyger, klippa remsor, sy ihop och pressa. Krävs inte mycket tankeverksamhet utan mest känsla.

Just det här vet jag inte vad det ska bli. Kanske ett täcke till snultrans lilla dockvagn?!

 

Nytt i soffan!

Kände att det var dags för en förändring vad gäller färg på kuddarna i soffan. Älskar mina färgkarameller, men tänker att ombyte förnöjer och att det blir extra kul att plocka fram piggelinfärgerna till våren igen. Nu vill jag mysa i murriga färger!

Alla kuddfodral är sydda i vintagetyger. Den stora kudden i mitten sydde jag med dragkedja, mitt första försök (nu ska ni oooooooooohhh-a och aaaaaahhh-a för jag har dragkedjeskräck!). Blev helt ok resultat. Övriga tre är sydda med omlott på baksidan. Den lilla kudden är en brun variant på den grön-röd-gula kudden jag visade för ett tag sedan. Blev inte riktigt lika nöjd med denna. Så då provade jag att sy ihop lapparna på ett annat sätt. Resultatet visar jag ner till höger. Varje lapp är klippt och ihopsydd med nästa. Inga långa remsor som sytts ihop och som jag därefter skurit i lämplig bredd, nejdå. Nu i efterhand inser jag vilket jäkla hästjobb det är. Vad tänkte jag på?! Terapi kan man kanske kalla det... Kuddfodralet är 50x50 och det tog mig en hel eftermiddag att knåpa ihop den. Men snygg blev den!!

Sprätta och sprätta igen.

Jag och min cp är inte riktigt sams för tillfället. Från att ha fungerat perfekt så vill sig ingenting. Jag skruvar och rattar. Byter tråd och material att kanta med. Jag svär och ja, bland är det nästan så jag gråter. Vad är det som gör att den trilskas nu!?

Idag har vi mestadels varit inomhus pga skitvädret. Mannen i mitt liv har dock varit så underbart snäll att jag fått ensamtid med maskinerna - pussar till honom! Den mesta tiden tillbringade jag dock som sagt med att sprätta usla kantband. Till sist gav jag upp att försöka få till lite rynk i nederkanten av tunikan. Det blev bra ändå!

För nästan ett år sedan sydde jag den här tunikan till snultran. Den har jag verkligen tyckt att hon är fin i, även om jag inte varit helt nöjd med hur kantbanden har hållt både form och färg efter massor av tvättar. Nu ville jag sy något liknande, men lite tuffare som passar hennes personlighet. Snultran blev nöjd - hon gillar och känner sig fin i klänning. Och efter alla sura miner bakom maskinerna så är jag väldigt nöjd!

Djungelbäbis?

Att sy små bäbiskläder ger verkligen mersmak. Det går inte åt speciellt mycket tyg och sen är de ju ursöta när de är så små. Och det finns många tygsnuttar här hemma som passar fint för detta ändamål!

Jag kan redan nu ta kål på alla spekulationer om att det skulle vara jag som väntar tillökning, så är inte fallet. Inget smått väntas här inte. Den här bodyn i stl 56 får ligga på lut här hemma, syrran har några kompisar som väntar barn och jag känner själv ett par stycken som väntar tillökning. Vill du köpa är det således bara att hojta!

Det här djungeltyget är ett av mina favorittyger och jag tänkte att en sommarbody vore perfekt! Eller rättare sagt, jag fick bara ut korta ärmar på den tygbit jag hade... Men somrig känns den!

Vita kantband är liksom pricken över i när det gäller små barnkläder. Det är när barnen är så här pyttiga som det går att använda vita kantband. Sedan får man vänta läääänge innan det går att använda vitt igen...

Min nya favorit

Den som följer mig på Instagram har förmodligen redan sett den här kudden. Den är sydd av småsnuttar av vintagetyger som blivit över vid andra projekt. Jag har skurit ut samma bredd på remsorna och knåpat ihop fyra olika block i min favoritfärgkombo gult, rött och grönt. Kudden var tänkt till min snultra som har en vimpel i samma färger. Snultran är väl inte överförtjust i kudden, men hon är noga med att säga att det är hennes kudde. Jag gillar den mer och mer och nu är det nog min favorit i soffan.

Det är första gången jag provar att quilta. Jag har använt plattvadd och sytt raksöm i täta rader. Blev rätt snyggt.